En anekdot från en restaurang i Tokyo

Här nedan följer ett litet minne från ett restaurangbesök på Lock Up.
“ Detta första som hände efter att vi gått ut ur hissen, och stod där bland riddarrustningar och facklor, var att vi fick redo på att vår beställning hade försvunnit. Said förklarade att det numret han ringt tydligen var ett gammalt som nu gick till ett annan ställe, och det var tydligen där var beställning var.

Jaja, personalen sa att vi kunde få ett bord om en dryg timme, och att vi kunde gå till ett lokalt karaokeställe under tiden. Så sagt, så gjort. När vi kom tillbaka till Lock Up var vi alla ganska runda om fötterna, speciellt de två japanskorna som vi hade med oss. Följdaktigen blev det första som skedde efter att vi satt oss i vårt lilla bås var att Miyuki föll rakt av stolen.
Garvandes försökte jag hjälpa upp henne igen, vilket nästan ledde till att jag i stället gjorde henne sällskap. Men efter lite om och men satt vi i prydligt på våra respektive platser. Vi hade beställt hela paketet, som man ofta gör i Japan, det vill säga en jäkla massa mat och obegränsat med sprit. Just den klausulen måste typ ruinera dem varje gång det kommer gaijins. Det var en av de bästa middagarna i mitt liv

Visst var det så att kanske inte all mat föll mig smaken, speciellt en märklig form av genomskinnliga nudlar av sjögräs… Å andra sidan var sashimi-laxen med senapssås det bästa sättet jag någonsin fått norsk lax på… Hur som helst var stämningen, och kanske onykterheten om jag ska vara ärlig, på topp och serveringen var oklanderlig samt fantastiskt tålmodig när spritbeställningarna reviderades gång på gång.
Sedan skedde något märkligt. Allt släcktes ner, och någon ljusshow a la Spökhuset satte igång, med onda skratt kacklandes i högtalarna. Plötsligt slogs dörren upp av ett fruktansvärt monster, misstänkt likt vår servitör i en slags hårig döskallemask, kom skrikandes in. Lika snabbt som denna skräck, nåja, kommit försvann den. Ljuset tändes, och drickandet, festandet och firandet fortsatte!”